Love

Kärleken kan göra så ont. Det gör ont att älska någon som går ifrån en, som gör slut. Det gör ont att älska någon som dör. Det gör ont att älska någon som man inte vet älskar tillbaka. Det gör ont att älska någon som man inte kan få. Det gör ont att älska någon man inte får gensvar ifrån.

Men jag tror att kärleken alltid är god. Därför försöker jag bestämma mig för att aldrig låta min kärlek göra ont. Varför ska den göra det? Det är ju bara gott att älska? Det är vad man gör av kärleken som kan göra ont. Men kärleken i sig bör bara värma hjärtat tycker jag. Att känna kärlek till någon är fint. Låt det vara fint. Låt det fylla dig med värme för känslan i sig och för människan du älskar. Även om du inte får gensvar. För kärleken i sig är fin och god.

Jag känner mig många gånger priviligerad när jag tycker om någon eller älskar någon. Det är en häftig känsla. Och den ger energi. Om den får vara posititv. Det är ju jag eller du som bestämmer eller väljer hur vi ska använda känslan. Låt den vara positiv till minnet av eller för existensen av den person som är föremål för kärleken.

Jag är inte religiös. Tror varken på Gud eller Jesus. Men jag tycker att Jesus är en av alla symboler för kärlek. Därför tog jag med den här bilden.

Love is all you need . . .

Natt

Stadens gatljus sipprar in genom fönstret och skapar ljusfläckar på väggarna. Blommorna blir som svarta siluetter mot fönstrena. Det är en rofylld stämning. Det ända som lyser skarpt är dataskärmen som ett solarium i mitt ansikte. Jag får vara ifred här framför skärmen. Ingen eller inget som stör. Det känns nästan som det bara är jag och skärmen som finns i hela universum.

Natten vill inte infinna sig hos mig. Jag är sjuk och hemma från jobbet. Har sovit hela dagen. Så det är kanske inte så konstigt.

Nätterna är en bra tid att skriva på. Allting är så tyst och stilla och man vet att större delen av befolkningen ligger och snarkar. Utom den del av den yngre befolkningen som sitter vid datorn precis som jag gör nu, på nätterna.

Nu går vi och lägger oss skärmen och jag. Och försvinner ut i universum bland alla stjärnor. Så när ni tittar upp på den nattsvarta himlen ska ni veta att en av de blinkande stjärnorna är jag och min dataskärm.

Jag vill leva

Nu är jag trött på att sörja och längta!

Sorg och längtan är starka känslor. Det är svårt att släppa greppet om starka känslor. Starka känslor gör att man känner att man lever. Men jag tror också att man blir så upptagen av känslorna att man inte släpper in nuet. Sorg och längtan är kärlek man inte får tillgång till. Varför låta det ta upp ens själ? Varför inte öppna upp hjärtat för nuet istället?

Jag visste inte först varför jag valde just den här bilden till det jag ville skriva om i dag. Jag förstår nu att jag kände att jag har stängt dörrar. Jag vill öppna upp dörrarna i mitt hjärta för det som händer i dag.

Jag vill leva . . . nu!

En älskling . . .

Snart är det ett år sen jag flyttade ut ur huset. 15 december. Vi hade bestämt oss för att separera i slutet av september. Tre månader gick vi runt i huset och visste att det inte skulle vara så egentligen. Det var tufft.

Nu äntligen ska huset säljas. Exet har kämpat hårt för att rusta upp det. Jag har varit måttligt road. Ville sälja det direkt egentligen. Klarade inte av att vara där ute i huset med honom och hans nya kärlek. Inte för att jag inte unnar dem deras kärlek. Utan för att det fortfarande var mitt hus. Jag ville få ett slut på det. Bli av med huset. Nu är det dags. Huset ska läggas ut på nätet. Hoppas det blir några köpare som älskar huset lika mycket som jag har gjort.

Det är alltså snart ett år sen vi separerade. Jag var så befriad och lycklig när jag flyttade in i min nya fina lägenhet. Skönt att bo själv. Men i dag är jag lite missmodig. Jag trivs fortfarande väldigt bra med att bo själv. Men jag längtar efter samhörighet med någon. Eller snarare någon att dela min själ med. Närhet och innerlighet. Ömsesidig kärlek och förståelse. Är inte så säker på att jag vill flytta ihop med någon och bo tillsammans. Inte än, inte nu. Men en relation där vi träffas när vi känner för det. Någon själsfrände.

I dag känns det lite tungt och sorgligt. Jag vill inte för allt i världen ha tillbaks det liv vi hade, jag och mitt ex. Men livet var ju lite enklare på nåt sätt. Jag visste vad jag hade. Behövde inte fundera så mycket. Vissa saker var givna. Vad vi skulle göra i helgen. Hur vi skulle göra. Vi var en samkörningscentral och företag. La Familia. Och ändå vill jag inte ha tillbaks det.

Jag borde vara nöjd och glad. Det är jag också till viss del. Mycket.

Men som sagt. I dag, just i dag känns det lite tungt. Vill ha någon att älska och vill bli älskad, av någon. En liten önskan som nog alla bär på. En del ensamma och en del som lever i en relation som inte ger det. Så kan det vara. Jag har jättemånga att älska och bli älskad av. Det är tur det. Och jag känner mig så lycklig för att jag kan känna så mycket kärlek till så många.

Men, jag vill ha något mer. En älskling.

Fast det kommer det också. Tror jag. En älskling.

String is not the thing

Jag var så trött på de jädrans underbrallorna som jag fick gå och dra ner för att de åkte upp mellan skinkorna hela tiden. Min väninna hade string och jag undrade förvånat varför?! Det är inte så vanligt att man har det i vår ålder. Tror jag . . . Hon sa att, som hennes kompis i sin tur hade sagt: Det är bättre med en string mellan skinkorna än en hel trosa! Jag skrattade gott och köpte argumentet helt. Sagt och gjort, jag gick och köpte ett par string. Såg framför mig hur jag skulle få en sån där snygg rumpa jag sett på stan utan veck under skinkorna. Dessutom skulle jag vara befriad från att gå och dra i trosorna hela dagarna!

Oh my God! Det var inte alls bekvämt. För det första blev det iskallt om skinkorna. Det kändes som ett rep åtdraget mellan skinkorna och jag gick och kände mig konstant bajsnödig. Vecken försvann under skinkorna men dök upp på alla andra möjliga ställen. Det måste vara en manlig uppfinning! En kille har suttit hemma och varit förbannad över att tjejerna har klarat sig undan kalsongtricket i årtionden. Hämnden var ljuv. Tjejerna gick på det. Vi kvinnor vill ju så gärna att männen ska tycka vi är vackra och sexiga. Ska man vara fin får man lida pin.

Men vi är vackra och sexiga ändå! Det är inte i rumpan det sitter. Rumpan är bara en bonus som alltid är mullig och gullig, med eller utan string. Det måste finnas ett annat sätt att slippa gå och dra i trosorna hela dagarna och att inte få veck under skinkorna!

Och jag har kommit på det. Har inte varit i tvättstugan på väldigt länge vilket resulterar i att det bara är kvar de trosor som jag egentligen inte använder. Men jag har svårt att slänga dem för att det inte är något fel på dem. Igår var det dax för trosorna som är alldeles för stora. De hålls uppe av jeansen utanpå. Till min stora häpnad! Inga veck, inget att behöva dra ner. Kändes inte som om jag hade de på mig ens. Skinkorna värmdes och det var bekvämt! I dag när jag sitter med de allra sista, ja just det, stringen som skaver, så ska jag gå ner och boka en tvätt-tid snabbt som attan. Jag ska tvätta de stora tälten och klä mig i. Hahaha! String is not the thing.