söndag 25 juli 2010

Min sanning?


Det jag har beskrivit i tidigare inlägg är min bild av det. Det visade sig att x-mannen hade en annan bild. Han beskrev år då jag hade tvekat om min kärlek till honom som jag inte minns. Då han fick kämpa för att jag skulle öppna mig och berätta. Vi gick på familjeterapi vid två tillfällen. Den första gången fick jag övertala honom till det. Den andra gången fick han övertala mig. Det minns inte jag. Vårt minne sollar bort det som inte passar in i den bild vi vill ha eller behöver just då. Min sanning kanske inte är din sanning. Det är bara min upplevelse av sanningen.

Det sista tillfället på den andra terapin vi genomförde kändes så hoppfullt. Jag sade adjö till terapeuten genom att säga att vi skulle bjuda henne på vårt bröllop. Hahaha! Den dagen kändes det verkligen så. Känslorna spelar oss olika spratt. Känslorna är drivkraften till vår vilja, vår uppfattning och vårt omdöme. Det är en livsmotor. Men det är subjektivt. Andra människor kanske känner något helt annat än jag i en speciell situation. Känslorna styrs av stämningar och behov. De dalar upp och ner. Det är livets tjusning! Jag kan bara utgå ifrån och förmedla just det jag känner med en förhoppningsvis ödmjuk hänsyn till att andra känner annorlunda.

Vi skildes som vänner och kan prata med varandra om hur det var. Det är guld värt. Det gör det möjligt att bearbeta det på ett bättre sätt. Men vi har en annan relation till varandra nu och det gör att vi hamnar i konflikt med varandra ibland om saker som vi inte skulle ha gjort förr. Som till exempel när vi skulle dela upp våra nio muminmuggar på oss båda. Vem skulle få Sniff?! Den var ju min älsklingsmugg!!! Vi blev osams som två syskon kan bli om något helt oväsentligt. Ja, men ta den då!! Grrr. Efteråt skämdes jag faktiskt och funderade över bådas mognad.

Jag är ändå så tacksam över att vi kan prata med varandra. För vår egen skull men allra mest för våra söners skull. De kommer att fortsätta vara bådas söner resten av våra liv. Det kanske kommer barnbarn som blir våra gemensamma.

Men vi får nog sluta bråka om Muminmuggar.

1 kommentar:

  1. Svar: Ja, det får vi göra :) Jag tar gärna en fika i veckan? typ onsdag, tors o fre kan jag :) Men smsa gärna mig. Skickar mobilnummer på pm på facebook :) Kram

    SvaraRadera